Vet inte om ni tänkt på de, men det finns otroligt många människor som sitter med särade ben på bussen, inte nog med att de tar upp 1.5 säte, de sitter dessutom isär med armarna. Där sitter jag inklämd med ansiktet mot rutan och benen hoppressade. OCH inte nog med de. De där människorna tar sig även friheten att andas med öppen mun, med morgonandedräkt. På mig. Fyfan för mänskligheten ibland.