mmmmmmmys
Tänkte att vi kunde fira att det är söndag med en av de enskilt bästa sakerna som hänt på facebook under mina 5(?) år som medlem: dagen när jag hittade en anledning till att bli kristen.
Det var under en vanlig fb-scrollning för 1,5 år sedan som jag upptäckte en förändring i det annars rätt monotona flödet. Jag klickade mig in på ett avslutat förhållande för att elitiskt skratta åt "finns"-kommentarerna och götta mig i andras misslyckanden och särskrivningar, sådär som jag älskar att göra pga är ett svin. men?? det jag mötte var istället en sjuk, omänsklig optimism. Det visade att min gamla konfirmationsledare (ja....) (tyvärr har jag en sån) valt att skriva den kanske bästa kommentaren någonsin på ett avslutat förhållande:
Haha alltså va? Ännu en gång ges vi anledning att fråga oss vad som egentligen är up with kristna peeps? hur kan de vara så världsfrånvända och "always look on the bright side of life" på detta sjuka sätt? Att till och med ett brustet ungdomshjärta kan tacklas med hurrarop och serpentiner. Jag vet såklart inte, men det verkar som om denne gud som de tror på gett dem en helt nivå av hunger på allt livet har att erbjuda.
Nästan så jag funderar på att bli kristen och så pga verkar så kult och jag älskar verkligen hur optimistisk man blir. Tänker ba hur gött d vore att va en aning mer orealistiskt problemfri och carpa väldigt mkt mer diem o aldrig ha dessa mentala eksem som konstant kliar o skaver o e jevliga??
Men samtidigt går d emot allt jag någonsin stått för dvs: fack religiun. Har alltid tyckt det verkar dumt när människor samlas kring olika cermonier och ritualer. Tyckt att personer som tror saker per automatik är sanning™ bara för det står i en bok, är ganska dumma och tragiska. Men alltså pga av detta inlägg på fb blir jag nästan villig att vidga mina vyer. om gud kan smörja hydrokortisionsalva på mina mentala eksem och dämpa ångesten och självmedvetenheten till den grad att jag oproblematiskt gratulerar när folks förhållanden tar slut, för att "allt är positivt på sitt egna lilla vis", så är jag typ villig att lyssna på när gud ivrigt vill läsa ur sin sagobok
.